Vem kan man lita på?

Idag: ett litet vansinnesutbrott. Efter att Migrationsverket bestämt sig för att det inte pågår ett krig, inte heller ett inbördeskrig eller en inre väpnad konflikt i Irak fortsatte parodin. Irakiska ministrar går ut och meddelar att det absolut inte är några problem i Irak. Utrikesminister Carl Bildt svävar på målet och mumlar något om att det är ”inbördesliknande” händelser som pågår i landet, en omedveten (?) travesti på den förra regeringens ”folkmordsliknande” beskrivning på folkmordet i Darfur.

För mig, som sysslat ett tag med flyktingpolitik, är det otroligt tydligt vad som händer. Migrationsverket skräms av att antalet asylsökande ökar. Sedan flera år tillbaka har verket lyckats strypa antalet sökande, och nu dyker det upp nya asylsökande. Tidigare har det varit självklart att man är på flykt om man sökt sig hit från Irak (under diskussionerna om den tillfälliga lagen var det självklart eftersom det förelåg uppenbara verkställighetshinder, eftersom det var krig i Irak). Nu är det plötsligt inte krig i Irak (något jag hoppas man har passat på att berätta för de amerikanska soldaterna). Migrationsverket tar sin roll på allvar: Att väga asylskäl mot Sveriges behov av reglerad invandring. Den reglerade invandringen vann – de mänskliga rättigheterna förlorade. Beslutet är inget annat än ett sätt att slippa ta emot asylsökande. Att irakiska makthavare säger att de har läget under kontroll är väl inte så underligt, makthavare har en tendens att säga det, annars avsätts de.

Men det som gör mig än mer förbannad är politikers, tjänstemäns och faktiskt journalisters slappa inställning till fakta i flyktingpolitiken. Sedan april 2006 har Sverige en ny utlänningslag. I samband med att Tobias Billström förklarar regeringens beslut att upphäva (bra gjort, regeringen!) den gamla regeringens avvisning av egyptierna från Bromma får han också förklarar varför han samtidigt inte beviljar uppehållstillstånd. Billström svarar att enligt den nya lagen ägnar sig inte regeringen åt enskilda ärenden. För detta får han skäll – trots att han har helt rätt. Att Migrationsverket verkligen får svårt att inte ge uppehållstillstånd nu, och att det hela således inte är ett problem, det bryr sig inte journalisten om. (Oj, vad ovant det känns att försvara Billström…). Men när det gäller irakierna säger Migrationsverket att flera kommer få stanna av humanitära skäl. Detta trots att humanitära skäl är ersatt med ”synnerligen ömmande skäl” i den nya lagen, just för att folk inte ska få stanna utan flyktingskäl (men att flyktingskälen ska stå mer i centrum). Vad detta innebär för irakierna blir synnerligen oklart – och journalisten tiger tyst.

Så frågan kvarstår: Varför kommer massa irakier hit om det inte är farligt i Irak? Varför har 650 000 människor dött i Irak sedan 2003? Och varför är det inte uppenbart även för journalisterna att makthavarna blandar bort korten, bollar mellan två olika lagar, för att anpassa verkligheten till sitt syfte?