onsdag 28 mars 2007

Det är inte alltid knark man är rädd för…


De flesta vet att jag är en varm anhängare av en restriktiv narkotikapolitik. Under Liberala ungdomsförbundets senaste kongress där vi behandlade vårt handlingsprogram hade jag laddat upp rejält och fick kongressen att hålla med mig. Således slår LUF vakt om en restriktiv narkotikapolitik som ett medel för att färre människor ska fastna i ett missbruk. Vi är mycket noga med att påpeka att vi inte ska straffa varken brukare eller missbrukare, att narkotikabruk aldrig ska leda tillfängelse och att vård alltid är alternativet. Vi tycker dessutom att man ska bekämpa missbruket, inte missbrukaren. Den här åsikten har gjort oss till ett omtyckt ungdomsförbund i kretsar som jobbar mot missbruk. LUF är inte ”drogliberalt”. Om du inte tar skada av bruket har du inga problem. Men de som fastnar i ett faktiskt missbruk kan knappast anklagas för att leva den liberala frihetsdrömmen.

I onsdags besökte jag därför narkotikamässan i Örebro och debatterade ämnet tillsammans med MUF, Grön ungdom och Ung Vänster. Trots att moderpartierna är eniga i politiken och MUF valde samma linje blev stämningen ganska snabbt hätsk. Vi började diskutera sprutbyte och ersättningsmedel som ex subutex, något som UV vänder sig totalt mot. Med referenser till att inga undersökningar skulle stödja sprutbytet (där hade UV:aren uppenbarligt inte läst WHO-rapporten även om han låtsades) avslog UV tesen om att missbrukare ska skyddas från sjukdomsspridning och få en naturlig kontakt med vården.

Jag har otroligt svårt att se behovet av nolltoleransen UV förespråkar. Men än mer förvånad blev jag när jag förstod att han var mot ersättningsmedel som subutex. Jag vet att det utvecklats en svart marknad för medlet och det är givetvis ett problem – men å andra sidan: Är inte det bättre att folk nyttjar subutex än heroin, som man i alla fall inte överdoserar på? Och varför envisas människor som är mot droger med att också vara mot ersättningsmedel så att missbrukare kan få avsluta sitt missbruk på ett humant sätt? Jag gillar anti-knarkrörelsen, men det är helt uppenbart att det finns orealistiska fanatiker på båda sidorna om drogstängslet.

LUF Örebro gav mig i alla fall en trevlig uppbackning, och vi avslutade dagen med Café Liberal om barns utsatthet. Häftigt att Örebrodistriktet är så på g!