lördag 24 februari 2007

Mera hästar



Vanligtvis bloggar jag inte om privatsaker, men jag kände ett behov av att dela med mig av det som är mitt sportårs höjdpunkt: Göteborg Horse Show i Scandinavium. Hit har jag gått sedan jag var tio, sett de stora stjärnorna (jag hann med att se drömhästen Milton, det ni!) hoppa med den där kraften hästar besitter, sett fyrspannen köra löjligt snabbt, applåderat vinnarna under segervarvet och suktat efter lotterihästen. För några år sedan talades det om att flytta hela arrangemanget för att ett visst lag i en annan viss sport skulle få spela slutspel i hemmaarenan, men de tankarna avslogs snabbt. Showen är stor. Inte ens de stora ”manliga” sporterna kan dra in så mycket pengar att det är värt för Scandinavium att boka om. Och till min glädje kunde jag konstatera att förutom den sedvanliga generationsblandningen fanns även fler killar än vanligt i publiken. Hästsporten är stor – när ska resten av sportvärlden upptäcka det?

torsdag 22 februari 2007

Mysigaste årsmötet någonsin


Ikväll besökte jag folkpartiet i Heby för att årsmötestala. Heby är landstinget Uppsala läns senaste kommun, så ur landstingsfullmäktigeperspektiv var besöket också nyttigt. Men det trevligaste var att hela årsmötet hade en känsla av släktkalas om sig. Alla generationer finns representerade. Småpratet är viktigare än formalia. Barnen följer med – ja, faktum är att de är så entusiastiska att de andra barnen i Heby tjatar på sina föräldrar att de också ska bli folkpartister, så att de också får gå på årsmöte. Lyckad kväll, med andra ord, i en ovanlig folkpartiavdelning.

onsdag 21 februari 2007

Kubansk middag med Balkan


Arbetsdagen, som var hektisk, avslutades med ett möte med Edin Colic ordförande för Mladi liberali Bih, Marko Zivkovic ordförande i Liberal Democratic Party, Majda Zeherović, Internationell ordförande i Mladi liberali Bih, Mae liz Orrego Rodríguez, förbundsstyrelseledmot i LUF, Daniel Wennick vice ordförande IFLRY och Demal Hadzijusufovic Zetterman, projektledare för SILC.

Att möta liberaler som slåss för demokrati och frihet i länder där orden inte är så blasé, så klyschiga som i Sverige, är uppfriskande. LUF har länge haft ett engagemang på Balkan, men på senare tid har det mest gestaltat sig i enstaka projekt, besök under val och givetvis hjälpen till flyktingarna och flyktinglägren. Men det är nog dags att se över vad som händer i Europas mest spännande del – de nationalistiska intressena börjar växa sig skrämmande starka.

söndag 18 februari 2007

Rejäla debatter i Stockholm




En sen hemkomst till Uppsala efter Skånes årsmöte igår gjorde att uppstigningen för Stockholms årsmöte kändes lite hård. Men väl på plats var det en kick! LUF Stockholm, störst i LUF-Sverige, har tvådagarsårsmöte. Det innebär att dag två är helt vigt åt politisk debatt. Den kom igång ganska tveksamt, men snart var debatten i full gång. Ibland glömmer man hur roligt det är att lyssna på snyggt formulerade inlägg och punkterande argumentationer, men Stockholm påminde mig. Det enda ledsamma är att förbundsordföranden av hävd inte ska lägga sig i distriktens debatt – trots att det kliar i fingrarna.

Distriktsordförande Diana Wallhager fortsätter med sina organisatoriska förändringar av verksamheten och det ska bli spännande att följa den nya modellen och de nya politisk ansvariga. Roligt att se är också att viktiga män som Martin Andreasson inte har något emot att vika en söndag åt LUF som årsmötesordförande – och bredvid sig fick han ”gamle gronken” Patrick Krassén, som är duktigare med kameran än vad jag är.

lördag 17 februari 2007

Pigg ny styrelse i Skåne



Det blev en lördag i södra Sverige, Lund närmare bestämt. Liberala ungdomsförbundet Skåne, LUF:s andra största distrikt, hade årsmöte. Styrelsen fick en riktigt ojämn könsfördelning – till killarnas nackdel, 8-1. Var har vi jämlikheten egentligen? Att samtliga verkar pigga att köra igång märktes dock väl, så det ska nog gå vägen ändå. Roligast på årsmötet var helt klart valberedningens nomineringar, framförda på dikt av Amanda Svensson. En sådan hit!

Omval blev det på Skånes strålande distriktsordförande Alma Tabak. Hon valde att ge årsmötet ett bestämt tema: Avteckningar. För mig som satt mötesordförande kändes det som om varannan punkt var just ett tårfyllt tal, med ett lika tårfyllt svar – och otroligt roliga gåvor. Anna Broman, tidigare regionombudsman i Sydregionen, avtackades med gåvor enbart i den liberala färgen orange. Även avgångna förbundsstyrelseledamöter från distriktet avtackades. Bra gjort av Alma!

fredag 16 februari 2007

Ingen cancer idag


Idag besökte jag Uppsala Akademiska sjukhus, mammografiavdelningen. För ett par veckor sedan hittade jag en knöl i vänster bröst. Att göra en mammografi är relativt plågsamt, bröstet kläms fast i en röntgenmaskin och vrids. Misstänker läkaren efter att han har sett bilderna att det är något farligt får man komma in i ett inre rum, bli påkletad en kall kräm och göra ultraljud över bröstet. Om det, som i mitt fall, visar sig vara en godartad cysta, sticker läkaren in en lång nål och tömmer vätskan. Hela tiden kan man följa nålens väg genom bröstets vävnader på bilden från ultraljudet. Inte det bästa sättet att tillbringa en fredagsförmiddag. Å andra sidan var det en relativ kort väntetid, bara en månad, så ångesten blev kort, och det är skönt att ha det gjort.

När man kommer till mammografin som 22-åring är man ett undantag, bröstcancer är inte jättevanligt så tidigt. Men det händer, och det gäller att upptäcka det själv. I Sverige kallas numera kvinnor mellan 23 och 49 år till cellprovtagning vart tredje år. För kvinnor mellan 50 och 60 år är intervallet mellan provtagningarna fem år. Mitt eget hemlän blir nu först i landet med att erbjuda gratis självtester att göra i hemmet. Syftet är att hitta fler fall av framför allt livmodershalscancer. Studier visar att 50 procent av cancerfallen finns bland de 10-20 procent som inte går och testar sig. Bra att det är framsteg på g, men tänk på att hålla koll själv.

torsdag 8 februari 2007

Piip


Dagens huvudpunkt var mötet med Maria Bäckström från Piip, tidningen som alla psykologstuderande i Uppsala läser, så även jag under mina år som sådan. Mötet började med att Maria tittade misstänksamt på mig och konstaterade att hon sett mig förut på friskolan Primrose i Östersund där hon jobbat tidigare. Det var Ragnar Moberg, distriktsordförande för Liberala ungdomsförbundet Jämtland/Härjedalen som tog med mig dit för ett tag sedan. Tydligen gjorde jag en insats. Trevligt! Trevlig var också intervjun. Till skillnad från andra liknande tillfällen, då jag misstänkt att journalisten mest vill att jag säger något korkat, var samtalet med Maria bra. Det kändes faktiskt som hon ville veta det hon frågade om och uppriktigt var intresserad av engagemanget. Det är givetvis antingen en komplimang till henne som person - eller på att hon lyssnat väl under kursen i samtalsterapi.

tisdag 6 februari 2007

Arla morgonstund



Morgonen började obehagligt tidigt med resa från Uppsala till TV4:s morgonsoffa för att diskutera direktiven för gymnasieutredningen med Ida Gabrielsson (ung vänster). Jag var lite förvånad över att TV4 var intresserade av att starta debatten om det man tror att utredningen kommit fram till innan man faktiskt kommit fram till det, men det är trevligare att Björklund tar tag i problemen på gymnasieskolan istället för att prata om mobiltelefoner och ordningsomdömen. Gabrielsson körde givetvis med en förenklad klasskampsretorik (vi delar in folk från 15 års ålder om vi har andra utbildningar på gymnasiet än de som är studieberedande och därmed behöriga till högskolan) och ignorerade fullkomligt att det för det första är eleverna som väljer, att yrkesutbildningarna inte alls kommer sakna teoretiska ämnen samt möjligheten att läsa basår eller gymnasieämnen på vuxenutbildning senare om man vill komplettera. Men tydligen behöver även frisörer högskolepoäng, trots att det innebär att de tvingas läsa ämnen som inte är relevanta för deras utbildning och att man fortsätter att hävda att akademiska yrken är viktigare än praktiska. Att det innebär mer krav på dem som redan markerat att deras intresse inte ligger inom de akademiska ämnena och att detta resulterar i att fler hoppar av och helt slutar utan gymnasiebetyg verkar inte bekomma Gabrielsson, trots att det verkligen går att spåra klasskillnader i vilka som klarar sig i den skolan vi har idag.


Efter en så tidig morgon avslutades dagen med ett möte med Frisinnade Sällskapet (här med en glad medelålder på 67,2 år) och en diskussion om alkoholen vs friheten. Argumentet som många försöker sälja som liberalt, att man ska få göra vad man vill med sin kropp och att alkoholen därmed ska vara fri precis som vilken vara som helst, köper jag inte. Delvis för den påverkan som alkoholen faktiskt har på vårt handlande mot andra, där det är tydligt att det bara är den första delen av den liberala grundsatsen "Du får göra vad du vill – så länge du inte skadar någon annan" som de liberalerna lyssnat på. Att avsäga sig ansvaret för sina handlingar genom alkohol är något som upp till 14 000 människor gör varje dag när de kör rattonyktra. Men det mest engagerande i alkoholdebatten är inte offer i form av misshandlade fruar, oskyldiga på vägen, barn som hamnar i kläm – utan alkoholisten själv. Alkoholism är en sjukdom, inte sällan utan sjukdomsinsikt. Beroendet som skapas är inte bara personlighetsförvandlande, det innebär också att avsäga sig sin frihet, vad som är viktigt och prioriterat i livet och vem man vill vara. Att vara fast i det, utan insikt och möjlighet att be om hjälp, är ett otroligt frihetsproblem. Det är få som vågar närma sig detta på politiskt håll eftersom det ofta kräver att göra ingrepp i familjer och familjens integritet måste vi värna om. Men hur är det med alkoholistens integritet? Är det helt enkelt så att vi inte förstått vad bristande sjukdomsinsikt faktiskt innebär – eller är det så att vi gjort det så skamfyllt med missbruk att det är enklare att ge upp människor?

söndag 4 februari 2007

Årsmöte: Luf Väst


Göteborg: Mitt gamla hemdistrikt, Väst, valde idag en ny distriktsordförande. Johnny Foglander, som sedan december sitter i förbundsstyrelsen, lämnade över ansvaret till Samuel Kaufman. Eftersom Axel Darvik, som inte bara är f.d. riksdagsman för Fp utan dessutom gammal västordförande och min företrädare på posten, satt mötesordförande, samlade salen inte mindre än fyra personer som burit/bär högsta ansvaret för Väst. Eftersom två personer suttit mellan mig och Johnny blev det plötsligt lättöverskådligt att se hur snabb omsättning det är på personer, Axel avslutade sin LUF-karriär 2002.
Hur som helst: Jag lät mitt årsmötesanförande handla främst om etik – tyvärr ett givet och viktigt ämne i dataskandalens ursprungsdistrikt. Samuel, framtiden, höll redan från början en hög stil i sitt tal och de följande debatterna om Västs handlingsprogram visade på all den glöd unga liberaler har att uppbringa. Det känns alltid som att komma hem, att komma till Väst, även om de flesta aktiva nu inte ens vet att jag bott där. En viss oro kan jag dock känna, som besökt Västs möten så många gånger. Det är mycket samma ämnen som diskuteras, om än hett och nya för de nyaste medlemmarna. Men var är de nya idéerna?

fredag 2 februari 2007


Att tillbringa sina fredagkvällar med LUF, eller som ikväll med Liberala Studenter, har sedan flera år tillbaka blivit en sådan vana att det nästan skulle kännas konstigt att ta ansvar för partykvällen själv. Just denna fredag var det debatt mellan mig och MUF:s nyvalde Nicklas Wykman om borgerlighetens framtid. Ganska nöjd med min insats, även om jag hade velat sätta mer press på annat inom ekonomin än bara skattesänkningar (vad händer egentligen med fribeloppet och varför bryr sig inte MUF/m om värnskatten?) och feminismen lämnar jag kommentarerna åt bloggaren tillika förbundsstyrelseledamoten Philip Wendahl att kommentera. Kolla in www.philip.nu om du är intresserad.

torsdag 1 februari 2007

Hektisk dag


Ett spännande lunchseminarium i folkpartiets regi angående den liberala inställningen till fackföreningen gav en hel del tänkvärdheter. Karin Pilsäter var som vanligt lysande, och resten av panelen bestående av Lena Maier, chefsjurist på Sacon och Svante Nycander, f d chefredaktör på Dagens Nyheter gav olika vinklingar på utstationerings- och tjänstedirektivet. Moderatorn Ulf Öfverberg såg till att leda in debatterna på spännande spår och jag gick därifrån fundersam.

Ett par timmars kontorsarbete avbröts sedan återigen av möte med UNDP. Samtliga politiska ungdomsförbund ingår i ett FN-projekt kopplat till FN:s millenniemål. I torsdags handlade seminariet om handelns konsekvenser för fattigdomsbekämpning. Givetvis gladde det en liberal att få diskutera frihandelns fram- och baksidor, förutsättningar och funderingar. Jag passade på att ställa lite frågor runt Kinas ”nya” handelsintresse i flera afrikanska länder. Korruption vs lobbying kom upp, samt biståndets verkningar. Cheick Wagué, professor i företagsekonomi på Södertörns högskola, höll ett spännande och stundtals lite provocerande föredrag efter att Tove Zetterström, ansvarig för handelsfrågor på Diakonia, hade redovisat Diakonias verksamhet och syn på handel runt om i världen. Kul att frågorna får uppmärksamhet och att det finns möjlighet att nyansera och att försöka se enskilda länders behov.

Kvällen avslutades på – tro det eller ej – Stureplansgallerian. Jag inser att det är väldigt icke-politisk korrekt av en feminist att erkänna det, men Veckorevyn är ett vanligt inslag i tåglektyren. Att nu bli inbjuden till en av festfixarnas festfixare, Micael Bindefelds fester var för roligt för att motstå. Lite nervös inför vad ”festklädd” egentligen innebar för dessa stureplansfestare (och med viss ångest inför min ganska begränsade sminkväska) hoppades jag på att inte bli helt bortminglad/utskämd eller ignorerad. Kvällen började som man kunde ha väntat sig – lite problem med att få fram inbjudan vid kollen innan röda mattan, alldeles för mycket ytterkläder vid garderoben och givetvis inte en enda intresserad fotograf när jag och min stiliga kavaljer struttade ut i det som väldigt uppenbart var fotoområdet. Men efter det blev kvällen oväntat lyckad. Människorna var glada och pratsamma, ingen det minsta snobbig. Maten kunde jag ha smaskat på i evigheter. Ostronen – ja, givetvis fanns det ostron! – smakade precis som de västkustska kallsupar man förväntar sig. Överallt fanns rosenbladen – i maten, i drinkarna, i håruppsättningar och på väggarna. Att jag råkade få med mig en ros hem själv sedan var jag mycket nöjd med – tack, gentlemän! Dessutom hittade jag i minglet inte bara alla de kändisar (tänk att alla är kortare i verkligheten) som man förväntat sig (och några som man glömt) utan dessutom goda vänner, som LUF:s f.d. förbundsordförande Birgitta Ohlsson, tillsammans med maken tillika f.d. LUF-viceordförande Mark Klamberg, båda stiliga och trevliga som alltid. Ett tack till Stureplan för en trevlig kväll och för att göteborgska fördomar kan komma på skam.