måndag 30 april 2007

Äntligen Agenda



Ja, jag gillar TV. Och jag gillar att inte behöva gå upp före fem för att medverka. Och framför allt gillar jag Agenda, som är ett lysande program. Så visst var jag nervös, framför allt när jag hamnade bredvid Johan Pehrson som inte bara är lång utan också tar mycket plats i samtalet. Efteråt skojade tv-folket om att jag borde ha fått stå på Maud-lådan – ja, jag är inte jättelång jag heller.

Inledningsfrågan: Behöver någon folkpartiet?” börjar gå mig på nerverna, speciellt som sossarna glatt plockat upp den, med tydligt syfte att splittra och försvaga alliansen. Fp är Sveriges enda renodlade EU-positiva parti. Det är vi som drivit utbildningsfrågan med sådan framgång att vi nu inte bara innehar ministerposterna som räknas, utan dessutom fått sossarna att svänga från flumskolan. Det är vi som vågat lyfta integrationsfrågan trots att vi kallades rasister – bland annat av vänsterpartiet som i dagarna presenterade sitt integrationsprogram ”Våga ställa krav”. Det känns som om vi varit ledande inom två mycket viktiga områden – och dessutom är det vi som först vågade ta SD-debatterna, som håller koll på moderaterna när det gäller trygghetssystemen och som äger många av minoritetsfrågorna. Jag vet inte vilka krav man ska uppnå för att ett parti ska behövas, men nog verkar vi ha nått upp till dem med råge.