Mera hästar

Vanligtvis bloggar jag inte om privatsaker, men jag kände ett behov av att dela med mig av det som är mitt sportårs höjdpunkt: Göteborg Horse Show i Scandinavium. Hit har jag gått sedan jag var tio, sett de stora stjärnorna (jag hann med att se drömhästen Milton, det ni!) hoppa med den där kraften hästar besitter, sett fyrspannen köra löjligt snabbt, applåderat vinnarna under segervarvet och suktat efter lotterihästen. För några år sedan talades det om att flytta hela arrangemanget för att ett visst lag i en annan viss sport skulle få spela slutspel i hemmaarenan, men de tankarna avslogs snabbt. Showen är stor. Inte ens de stora ”manliga” sporterna kan dra in så mycket pengar att det är värt för Scandinavium att boka om. Och till min glädje kunde jag konstatera att förutom den sedvanliga generationsblandningen fanns även fler killar än vanligt i publiken. Hästsporten är stor – när ska resten av sportvärlden upptäcka det?

Mysigaste årsmötet någonsin

Ikväll besökte jag folkpartiet i Heby för att årsmötestala. Heby är landstinget Uppsala läns senaste kommun, så ur landstingsfullmäktigeperspektiv var besöket också nyttigt. Men det trevligaste var att hela årsmötet hade en känsla av släktkalas om sig. Alla generationer finns representerade. Småpratet är viktigare än formalia. Barnen följer med – ja, faktum är att de är så entusiastiska att de andra barnen i Heby tjatar på sina föräldrar att de också ska bli folkpartister, så att de också får gå på årsmöte. Lyckad kväll, med andra ord, i en ovanlig folkpartiavdelning.

Kubansk middag med Balkan

Arbetsdagen, som var hektisk, avslutades med ett möte med Edin Colic ordförande för Mladi liberali Bih, Marko Zivkovic ordförande i Liberal Democratic Party, Majda Zeherović, Internationell ordförande i Mladi liberali Bih, Mae liz Orrego Rodríguez, förbundsstyrelseledmot i LUF, Daniel Wennick vice ordförande IFLRY och Demal Hadzijusufovic Zetterman, projektledare för SILC.

Att möta liberaler som slåss för demokrati och frihet i länder där orden inte är så blasé, så klyschiga som i Sverige, är uppfriskande. LUF har länge haft ett engagemang på Balkan, men på senare tid har det mest gestaltat sig i enstaka projekt, besök under val och givetvis hjälpen till flyktingarna och flyktinglägren. Men det är nog dags att se över vad som händer i Europas mest spännande del – de nationalistiska intressena börjar växa sig skrämmande starka.

Rejäla debatter i Stockholm

En sen hemkomst till Uppsala efter Skånes årsmöte igår gjorde att uppstigningen för Stockholms årsmöte kändes lite hård. Men väl på plats var det en kick! LUF Stockholm, störst i LUF-Sverige, har tvådagarsårsmöte. Det innebär att dag två är helt vigt åt politisk debatt. Den kom igång ganska tveksamt, men snart var debatten i full gång. Ibland glömmer man hur roligt det är att lyssna på snyggt formulerade inlägg och punkterande argumentationer, men Stockholm påminde mig. Det enda ledsamma är att förbundsordföranden av hävd inte ska lägga sig i distriktens debatt – trots att det kliar i fingrarna.

Distriktsordförande Diana Wallhager fortsätter med sina organisatoriska förändringar av verksamheten och det ska bli spännande att följa den nya modellen och de nya politisk ansvariga. Roligt att se är också att viktiga män som Martin Andreasson inte har något emot att vika en söndag åt LUF som årsmötesordförande – och bredvid sig fick han ”gamle gronken” Patrick Krassén, som är duktigare med kameran än vad jag är.

Pigg ny styrelse i Skåne

Det blev en lördag i södra Sverige, Lund närmare bestämt. Liberala ungdomsförbundet Skåne, LUF:s andra största distrikt, hade årsmöte. Styrelsen fick en riktigt ojämn könsfördelning – till killarnas nackdel, 8-1. Var har vi jämlikheten egentligen? Att samtliga verkar pigga att köra igång märktes dock väl, så det ska nog gå vägen ändå. Roligast på årsmötet var helt klart valberedningens nomineringar, framförda på dikt av Amanda Svensson. En sådan hit!

Omval blev det på Skånes strålande distriktsordförande Alma Tabak. Hon valde att ge årsmötet ett bestämt tema: Avteckningar. För mig som satt mötesordförande kändes det som om varannan punkt var just ett tårfyllt tal, med ett lika tårfyllt svar – och otroligt roliga gåvor. Anna Broman, tidigare regionombudsman i Sydregionen, avtackades med gåvor enbart i den liberala färgen orange. Även avgångna förbundsstyrelseledamöter från distriktet avtackades. Bra gjort av Alma!

Ingen cancer idag

Idag besökte jag Uppsala Akademiska sjukhus, mammografiavdelningen. För ett par veckor sedan hittade jag en knöl i vänster bröst. Att göra en mammografi är relativt plågsamt, bröstet kläms fast i en röntgenmaskin och vrids. Misstänker läkaren efter att han har sett bilderna att det är något farligt får man komma in i ett inre rum, bli påkletad en kall kräm och göra ultraljud över bröstet. Om det, som i mitt fall, visar sig vara en godartad cysta, sticker läkaren in en lång nål och tömmer vätskan. Hela tiden kan man följa nålens väg genom bröstets vävnader på bilden från ultraljudet. Inte det bästa sättet att tillbringa en fredagsförmiddag. Å andra sidan var det en relativ kort väntetid, bara en månad, så ångesten blev kort, och det är skönt att ha det gjort.

När man kommer till mammografin som 22-åring är man ett undantag, bröstcancer är inte jättevanligt så tidigt. Men det händer, och det gäller att upptäcka det själv. I Sverige kallas numera kvinnor mellan 23 och 49 år till cellprovtagning vart tredje år. För kvinnor mellan 50 och 60 år är intervallet mellan provtagningarna fem år. Mitt eget hemlän blir nu först i landet med att erbjuda gratis självtester att göra i hemmet. Syftet är att hitta fler fall av framför allt livmodershalscancer. Studier visar att 50 procent av cancerfallen finns bland de 10-20 procent som inte går och testar sig. Bra att det är framsteg på g, men tänk på att hålla koll själv.

Piip

Dagens huvudpunkt var mötet med Maria Bäckström från Piip, tidningen som alla psykologstuderande i Uppsala läser, så även jag under mina år som sådan. Mötet började med att Maria tittade misstänksamt på mig och konstaterade att hon sett mig förut på friskolan Primrose i Östersund där hon jobbat tidigare. Det var Ragnar Moberg, distriktsordförande för Liberala ungdomsförbundet Jämtland/Härjedalen som tog med mig dit för ett tag sedan. Tydligen gjorde jag en insats. Trevligt! Trevlig var också intervjun. Till skillnad från andra liknande tillfällen, då jag misstänkt att journalisten mest vill att jag säger något korkat, var samtalet med Maria bra. Det kändes faktiskt som hon ville veta det hon frågade om och uppriktigt var intresserad av engagemanget. Det är givetvis antingen en komplimang till henne som person - eller på att hon lyssnat väl under kursen i samtalsterapi.